Mät där gardinen ska användas
Börja vid den upphängning som faktiskt ska bära gardinen. Mät stångens användbara bredd, inte bara fönstrets karm. Bestäm var tyget ska börja och sluta i höjdled och kontrollera om golvet eller taket lutar. Mät på flera ställen om längderna ska gå nära golvet. Skriv vilken punkt måttet utgår från: klämmans grepp, en ring eller någon annan del av upphängningen. Två lika stora höjdmått kan annars ge olika gardinlängd beroende på hur tyget fästs.
Startprojektet använder två raka längder med dubbla fållar och separata gardinklämmor. Det omfattar inte kanal, veckband, foder eller dold upphängning. Om du byter till en sådan lösning behöver överkanten beräknas för den konstruktionen. Kontrollera också att gardinen inte hamnar olämpligt nära värmekällor eller hindrar den vardagliga användningen av fönstret. Ett mått taget i ett tomt rum bör jämföras med hur möbler, element och öppningsbara delar faktiskt står.
Välj fyllighet och antal längder
Fyllighet beskriver förhållandet mellan gardinens sammanlagda färdiga tygbredd och den bredd som ska täckas. Med en stång på 100 cm och vald fyllighet 2 blir den sammanlagda färdiga bredden 200 cm. Delad på två längder blir varje längd 100 cm bred. Koefficienten är ett eget val, inte en universell rekommendation. Ett tunt tyg, ett stelt tyg och ett tungt tyg kan ge mycket olika uttryck med samma fyllighet. Prova gärna genom att hålla upp en bit och samla den till tänkt bredd.
Skriv hela sambandet i projektet: stångbredd × fyllighet / antal längder. Då kan du senare se varför panelmåttet blev som det blev. Om du ändrar antalet längder måste panelbredden räknas om, även när den sammanlagda bredden är oförändrad. Tänk också på hur gardinerna ska öppnas. Fyra smalare längder innebär fler kanter och ett annat uttryck än två breda. Den enkla startkonstruktionen utgår från två separata paneler utan skarv inom varje panel.
Lägg till sidofållar och höjdtillägg
I räkneexemplet får varje sida en dubbel fåll på 1 + 1 cm. En färdig panelbredd på 100 cm blir då ett klippmått på 104 cm. Överkanten viks 4 + 4 cm och nederkanten 8 + 8 cm. Med färdig längd 220 cm blir klipplängden 220 + 8 + 16 = 244 cm. Varje panel är alltså 104 × 244 cm före sömnad. Dessa mått beskriver en bestämd konstruktion och ska ändras om du väljer andra fållar.
Rita panelen som en rektangel och skriv materialåtgången vid varje kant. På sidorna står 2 cm, upptill 8 cm och nedtill 16 cm. Skriv gärna de enskilda vikningarna inom parentes. Då blir det tydligt att 8 cm upptill inte betyder en första vikning på 8 cm följd av ytterligare 8 cm. Kontrollera måtten genom att räkna tillbaka från klippmåttet. Efter de två sidofållarna ska 100 cm återstå och efter över- och nederfåll ska längden vara 220 cm.
Kontrollera tygbredd före tygmängd
Varje panel måste rymmas inom tygets användbara bredd efter avsedd förbehandling. Mät bort stadkanter och andra områden som inte ska ingå i gardinen. Om den användbara bredden är 140 cm ryms en panel på 104 cm, men inte två bredvid varandra. Då läggs de efter varandra i längdriktningen. Med två paneler på 244 cm och 1 cm mellan dem kräver grundlayouten 489 cm, före extra fält, mönsterpassning och eventuell krympningsreserv.
Om en panel inte ryms på bredden räcker det inte att köpa mer tyg av samma bredd. Du behöver välja bredare tyg, minska panelbredden på ett genomtänkt sätt eller konstruera en skarvad gardin. Planeraren lägger inte automatiskt till en skarv eftersom den påverkar sömsmåner, utseende och arbetsordning. Var försiktig med att vrida panelen ett kvarts varv som genväg. Trådriktning, fall, ytstruktur och riktat motiv kan göra det olämpligt även när rektangeln geometriskt ryms.
Ta hänsyn till krympning och motiv
Om tyget ska behandlas före klippning behöver inköpslängden täcka den förväntade krympningen. Använd ett dokumenterat prov eller tillförlitliga uppgifter för den aktuella varan och den planerade behandlingen. Räkna längd och bredd separat. Ett tyg som redan är behandlat och uppmätt ska inte få samma reserv en gång till. Kontrollera alltid den faktiska ytan före klippning, eftersom sneda ändar eller en ojämn kant kan minska den användbara längden även när procentberäkningen stämmer.
Ett vertikalt upprepat motiv kan behöva börja i samma fas på båda panelerna. Då kan nästa panel behöva flyttas fram till nästa lämpliga rapportläge, vilket ökar tygåtgången. Ange rapportens längd och ett känt startläge när du har dem. Om startläget är okänt är uppskattningen preliminär. För ett motiv som också måste passas i sidled krävs manuell bedömning. Lägg gärna panelernas tänkta överkanter bredvid varandra på ett bord och kontrollera hur motivet möter fönstrets överkant.
Sy, häng upp och följ upp
Förbered båda panelerna på samma sätt och märk överkant och avigsida. Sy sidofållarna innan du arbetar med över- och nederkant. Pressa utan att dra i materialet och kontrollera vikningarna längs hela kanten. Prova upphängningen innan du bestämmer den sista nederkanten om materialets fall är osäkert. Håll isär en avsiktlig ändring av färdig längd och ett fel i ursprungsmätningen. Anteckna den korrigering du gör så att den andra längden får samma genomtänkta behandling.
När gardinerna hänger på plats, kontrollera både öppet och stängt läge. Bedöm nederkant, symmetri och hur mycket av fönstret som täcks. Spara slutmåtten, tyginformationen, upphängningen och de faktiska fållarna. En dokumenterad provpanel är särskilt värdefull om du ska sy åt någon annan. Våra startmått är beräknade men inte dokumenterat provsydda. Använd därför planen som ett tydligt arbetsunderlag och kontrollera det fysiska resultatet innan du beskriver konstruktionen som praktiskt verifierad.
Din checklista
- Mät stång och upphängningspunkt.
- Skriv ut fyllighet och antal paneler.
- Lägg till varje fåll separat.
- Kontrollera att en hel panel ryms på bredden.
- Prova upphängning och färdig längd innan en serie sys.